Maria. Anna. Cecilia.

Haj!
Här borta är det jävligt svettigt och förbannat klibbigt. Men brun blir man och bada kan man, vi är ju som sagt på charter.
Här bor typ halva Italien och Spanien, svettiga 30 plusare som flyttat hit för att öppna nattklubb. Vilket resulterar i mycket gratis för oss. Det är inkastare över allt som delar ut gratisarmband med "very V.I.P" och "free drinks". Precis som på Rhodos-94 och Kos-02.

Detta är mycket bra för oss eftersom vi precis kommit fram till att det är dags att spara på kulorna om vi vill shoppa något i NY. "Bäst att alltid ta det billigaste på menyn och inte spendera för mycket på Starbucks". Som vanligt när vi säger att vi ska spara in pengar går det såklart åt pipsvängen. Vi hade ju utlovat oss själva lite sippande på färgglada mojitos. Vi hade spanat in några riktigt stora saker. Beställde käk och varsin gigantiskt god sak. Men sen när notan kom dinglande med servitören fick vi en liten chock. Det blev fem gånger dyrare än vårt hotell. Den var ju ganska stark, så det snurrade till lite och då var det ju lättare att ta smällen, med fniss. Men Arsel också.

   Sen blev det lite biljardkväll och utgång med alla möjliga sydeuropéer. Men det blev en ganska tidig hemgång för att vara här. Där man festar till klockan halv åtta på morgonen. Vi har ju blivit lite blinda av utgångarna i SD där man satte på sig klackskorna klockan tio. Här gör man det klockan ett, tidigast. Skönt, no stress!

Efter tre timmars sömn skulle vi upp på en riktig turistutflykt. Med buss som hämtade oss utanför hotellet och en skrikande guide som upprepade sig 455 ggr. På engelska, på spanska, pa tyska, på italienska, på låtsas svenska. Oh my god, snälla var lite tyst, shut the fuck up. Men han tog oss iaf till Key West och underbart fina vyer. Söder om söder. USAs sydligaste punkt. Vägen dit var mycket fin och vatten, vatten vatten överallt. Vi lade oss på playan och spanade in det turkosa havet och de svajande palmerna. Sen lallade vi runt på stan lite och spanade in stället. Sen deckade vi på bussen hem och sov som små barn.

Igår blev det natti natti tidigt och sen skulle vi upp och byta hotelligen. Det är väldigt fullbokat här under helgerna. Så vi ville hitta nå billigt och något som låg nära vårt gamla. Det fick vi ju käka upp. Det är nog det fattigaste och mest slitna rum vi sett. Möblerna ramlar nästan söder och det är något äckligt brunt på gardinerna. Sängen knakar och toaletten har ingen dörr. Maria hon har tur, för hon ska bara sova här i en natt, sen åker hon mot en stor gruppsamling med hela familjen Nordbeck, för att lilla Adam blir stor och tar examen i Albany. Cecilia och Anna stannar i två nätter till och gör South Beach ännu mer osäkert. För att sedan mötas igen hela bästa trion i Washington DC på måndag. Där vi ska jaga
Obama och klappa på Vita huset.

Nu ska vi slänga oss i duschen och göra oss snygga inför Nikki Beach vi tänkte besöka. Köra en liten stekig after beach med rosé och fanta. Heyhey!







Biljardtvävling och gratisöl för att fylla stället.
 
Eftersom det inte var några människor på stället fick vi gå in på toaletten och dansa lite.

Hamnen i Key West.