Hej Kaj, Hallo Bojen!
Fredag kvällen bjöd pa en liten grillning och rödvin/rosé pa var fiiiina patio. Det blev en massa snack och vi tog alla fram var bästa sida.


Sa här maste Cecilia göra för att vara tyst, stoppa hela näven i käften. En talang eller en börda?

Ibland räcker det inte med att stoppa näven i käften, hon far gömma sig i sitt eget har ocksa.
Wille Pilles tajta röv som han skapat av alla Friskismoves han har gjort i sitt liv.

När Jocke raggar pa mexikanska tjejer gar han fram och säger "Olla" och sen tar han fram snoppen.

Somvanligt med Hanna och co i farten som blir det galet med danceoff och vart grisiga svenska gäng av män och kvinnor var en större attraktion pa dansgolvet än tjejerna i nät-trosor som stod pa podier och vickade pa rumpan. Vi kommer sakna alla dessa dansmoves som vi skapat här
Bilen
Cykeln
Torktumlaren
Torka arslet
Elvispen
Skjuta raketer
Bygga TV
Mellanstadiedansen

Mamma och pappa charter pa semester i San Diego Down Town.
Sen gick Maria och hämtade sitt barn Wille och lärde honom hur man gör elvispen. Dingel.


Vem är detta?
Svar: En härlig göteborgare som gatt fel.

Nagon fet amerikan släppte sig pa dansgolvet och det luktade fan inte nyponbuske. Det luktade rutten broccoli.
Jocke: "Är det du Cecilia?'
Cecilia: "Tyvärr inte, om det vore det skulle jag vara fett stolt"

Efter var lilla efterfest pa torsdagen, som kanske sparde lite mer än vad som var rimligt, sa kunde man pa fredagsmorgon hitta lite allt möjligt pa bakgarden och inne i huset. Bland annat en luffar jacka som var sa äcklig och smutsig att vi verkligen inte fattar vad den kan ha kommit ifran. Kanske en beachcomber som sovit pa var altan, fast om man var en uteliggare skulle man verkligen lämna ifran sig sin jacka da. Vi vagade iaf inte ta i nagon som verkade suspekt sa vi tog sopkvasten och agerade.
Det var en mycket lyckad helg/kväll/dag men nu sitter vi alla med krokodiltarar och röda ögon. Det känns jobbigt att lämna vart hem. Vi har verkligen gjort oss bosatta här och vara nära och kära här kommer vi verkligen att sakna. Var son Daniel var nere och sa hejda alldeles nyss, det var tungt. Det finns manga underbara själar här borta. Det är jobbigt att säga hejda till allt. VI har verkligen haft det helt underbart här i var andra stad. Njutit av varenda sekund och upplevt sa mycket. Vi tar med oss alla balla minnen och reser vidare nu.
Allt är nerpackat och imorgonbitti aker vi ut pa var lilla roadtrip som tillslut ska leda oss till LA där vi tänkte hitta Paris HIlton och leka coola.
Hejda San Diego, vi ses igen.


Sa här maste Cecilia göra för att vara tyst, stoppa hela näven i käften. En talang eller en börda?

Ibland räcker det inte med att stoppa näven i käften, hon far gömma sig i sitt eget har ocksa.

Wille Pilles tajta röv som han skapat av alla Friskismoves han har gjort i sitt liv.

När Jocke raggar pa mexikanska tjejer gar han fram och säger "Olla" och sen tar han fram snoppen.

Somvanligt med Hanna och co i farten som blir det galet med danceoff och vart grisiga svenska gäng av män och kvinnor var en större attraktion pa dansgolvet än tjejerna i nät-trosor som stod pa podier och vickade pa rumpan. Vi kommer sakna alla dessa dansmoves som vi skapat här
Bilen
Cykeln
Torktumlaren
Torka arslet
Elvispen
Skjuta raketer
Bygga TV
Mellanstadiedansen

Mamma och pappa charter pa semester i San Diego Down Town.
Sen gick Maria och hämtade sitt barn Wille och lärde honom hur man gör elvispen. Dingel.


Vem är detta?
Svar: En härlig göteborgare som gatt fel.

Nagon fet amerikan släppte sig pa dansgolvet och det luktade fan inte nyponbuske. Det luktade rutten broccoli.
Jocke: "Är det du Cecilia?'
Cecilia: "Tyvärr inte, om det vore det skulle jag vara fett stolt"

Efter var lilla efterfest pa torsdagen, som kanske sparde lite mer än vad som var rimligt, sa kunde man pa fredagsmorgon hitta lite allt möjligt pa bakgarden och inne i huset. Bland annat en luffar jacka som var sa äcklig och smutsig att vi verkligen inte fattar vad den kan ha kommit ifran. Kanske en beachcomber som sovit pa var altan, fast om man var en uteliggare skulle man verkligen lämna ifran sig sin jacka da. Vi vagade iaf inte ta i nagon som verkade suspekt sa vi tog sopkvasten och agerade.
Det var en mycket lyckad helg/kväll/dag men nu sitter vi alla med krokodiltarar och röda ögon. Det känns jobbigt att lämna vart hem. Vi har verkligen gjort oss bosatta här och vara nära och kära här kommer vi verkligen att sakna. Var son Daniel var nere och sa hejda alldeles nyss, det var tungt. Det finns manga underbara själar här borta. Det är jobbigt att säga hejda till allt. VI har verkligen haft det helt underbart här i var andra stad. Njutit av varenda sekund och upplevt sa mycket. Vi tar med oss alla balla minnen och reser vidare nu.
Allt är nerpackat och imorgonbitti aker vi ut pa var lilla roadtrip som tillslut ska leda oss till LA där vi tänkte hitta Paris HIlton och leka coola.
Hejda San Diego, vi ses igen.
Kommentarer
Trackback