Maria. Anna. Cecilia.

Efter att ha lamnat mina basta tjejer i Miami, tog jag planet till New York. Saknade dem redan innan jag ens hade hunnit lamna dem. Men det har skulle ga fint, det var ju bara tva dagar och jag skulle ju fa vara med familjen.
Mottagandet pa hotellet var tva trotta foraldrar som redan hade gatt och lagt sig. Vi skulle upp tidigt nasta dag och klockan var redan halv ett pa natten. Men godispasarna lyckades jag fa och manga manga skvallertidningar. Till och med pappas kollega hade hjalpt till sa att vi skulle fa alla godisar vi onskade oss. Tack Lotta!



Nar klockan ringde nasta dag var jag helt slut. For mycket snarkande pa mamma och pappa och for fa timmars somn. Jag satte pa mig en klanning i hopp om att det skulle vara lika varmt som det varit under hela var vistelse i USA. Men det fick jag ju ata upp redan nar jag kom ut genom entredorren. Varmt var det sista det var, men jag struntade i det och tankte att det blir varmare nar solen tittar fram.

Att jag, Anna och Cecilia ar lite ostrukturerade pa resande fot ar ingen nyhet, men att komma till familjen trodde jag skulle vara en dans pa rosor, men inte det. De hade inte lyckats hyra nagon bil (jag vet, ni vandrade i manga timmar, inget var oppet, flygplats?), sa det blev tag till Albany. Pa tagstationen motte vi upp Jonis och Rebecca, det blev mycket snack om ditten och datten hela vagen till Albany och Adams examen. Det var kul att se alla igen!
I Albany var det ett skamt hur kallt det var och vi som skulle vara ute hela dagen. Det blev cermoni med alla studenter utomhus med massa tal och annat skoj. Eller hur Adam? Cermonier ar val din grej? Vi andra stallde oss inomhus halva tiden for att undvika kylan. Sorry!

Snyggingar i lackra drakter! Adam och Aaron.

Har inne stod vi halva cermonin.

Stolta syskon.

Efter det var det en ny cermoni i idrottshallen, dar alla gick upp pa scenen och fick diplom och slutligen fick jag se det jag langtat efter, alla kastade sina hattar i luften precis som pa film. Jippi!
Ostrukturerade familjen fortsatte att vara ostrukturerade, vi kom pa att vi kunde hyra en bil i Albany istallet, men oj inget pass ingen bil. Sa det blev buss tillbaka till NYC. Men innan det skulle Adam bara packa sina vaskor lite snabbt. Det tog bara en och en halv timme. Han glomde saga att vaskorna var i princip opackade och att alla mobler i rummet skulle slangas och sedan skulle rummet stadas. Najs!






Hela familjen (bara David som saknas). Kolla bruna tjejen dar i mitten mellan blekfisarna.

Har tog Adam emot sitt diplom. Vi satt stolta och tittade pa. Grattis bror!


Adam hade en egen go och gla dam som tog hos till hans lya. Soft!

Tillbaks i NYC blev det en lugn kvall, resten av familjen skulle upp tidigt nasta morgon for att aka till Los Angeles och jag skulle bli sa illa tvungen att stiga upp med dem. For att fortsatta pa det ostrukturerade, sa hade jag planerat att lamna mina vaskor hos bror och vanner i Brooklyn, eftersom vi skulle haft en bil och jag ville slippa betala 80 dollar for att ta med dem till Washington. Men istallet blev det taxi med Rebecca och saklart hamnade vi med en snubbe som inte hittade, sa vi tjaffsade lite med honom, men tillslut kom vi fram. Val framme i Brooklyn blev det chill med Thaimat och Family Guy innan jag var tvungen att aka tillbaka till hotellet och mammsen och pappsen.

Nu sitter jag ensam kvar... Kanns faktiskt lite tomt. Det var valdigt mysigt att vara med familjen ett tag, men semester som jag trodde det skulle bli, vart det inte.
Nu ska jag ut pa stan, affarerna har precis oppnat och snart kommer basta Ebba och da jaklar ska vi hanga innan planet lyfter ikvall till Washington DC och varldens basta tjejer.

---